Sömnlös vandrar jag omkring i de väntansfulla dagar. Jag saknar HANS! <3
Jag satt uppe till halv 5 i morse och redigerade en massa fula kort, sov till kl 8. Och jag känner på mig att det kommer bli samma visa idag igen. Jag är inte trött. Inte ett dugg.
APU:n började klockan 10 som alla andra dagar. Vi gick upp till personalrummet(fikarnas paradis) och hämtade väskan med de resterande saker som Staffan lämnat där igår kväll. Jag måste säga att så roligt som vi hade idag har vi knappast haft på hela APU:n. Det var klockrent! För i den väskan fanns allt man kunde önska sig. Pungskydd, hjälmar, kroppsskydd av olika slag, handskar och boxningshandskar. Och vi kunde naturligtvis inte motstå att sätta på oss det där ! Så det gjorde vi och poserade framför kameran. Sen kom Erik in o satte på sig lite han med! haha, det var så jävla roligt. Sen tog vi lite andra posekort på honom. Med guldskynken o rött :D nice blev det.
Sen när vi slutade 15.40 så tog jag och Erik bussen till Ludvika för han skulle hämta sitt smink. Så träffade jag mamsen en snabbis. Stötte faktiskt på Pappa också! <3 Sen åkte vi tillbaka igen efter en halvtimme! och i borlänge så bytte vi ju buss. Där var det en alkis som fått sin väska stulen. Jag tyckte faktiskt synd om honom ! :( Men men, han var väl lite slarvig änna! Hoppas det löste sig för honom iaf! :)
och nu har jag kommit hem och sitter och tänker på den vackraste människan på hela vår jord och funderar på en varm dusch! det vore underbart.. fryser som attsing.. Kooom hit o värm mig sötunge! <3
Det har faktiskt varit en helt otroligt fantastisk helg med massa mys och deg. Jag har nog seriöst inte varit sådär slö i hela mitt liv. Men det var det värt. Varenda sekund med dig är värd! <3
Du är inte bara söt.. du är magisk. Du får mig att känna mig värd ! xD
Jag har faktiskt inget mer att säga än att jag saknar dig och att jag tänker på dig, <3
Ensamheten är något som just nu leker med mina nerver. Mina händer skakar och min mage gör ont. Allt gick bra medans Sara var här.. Men nu vill det sig inte! Men snart är nervositeten över ! :)
James morrison...
hur bra som helst. Han hjälper mig just nu ^^,
och jag är så jääävla förbanad på att moderaterna ska sänka studiebidraget igen... och ta bort hyresrätter så det ska vara insats... så vill dom att vi ska gå med i NATO?! åhhh sûg min Kük som sara hade sagt... (på dalmål)
Nej jag måste göra något nu.. Tror Jenny kommer hit :) kulis !
Ja, det kan man säga att jag har. Ganska brutalt mycket OntImagen-pirr också. Men välkänt.
Idag har vi tagit så himla mycket kort, men vi hörde ryktet om att Staffans lager har brunnit så... ? :O han kom aldrig idag heller! Men det var ju som det var. Kom just precis nu på att han skulle komma till oss mellan 14.00 och 14.30. Men vi gick ju klockan 14.00 :O Jääklar vad skit vi kommer få för det i morgon. Och jag vettitusan vad vi ska skylla på. Well, det är morgondagens problem. Ingen kan göra något åt det nu ändå!
Idag är det tisdag och imorgon är det onsdag. Sen är det TORSDAG o dan där på är det fan fredag och jag är så nervös att jag håller på att få ett seriöst breakdown. Fyfan, jag var uppe igår till 02.30 ungefär och städade saker som inte ens behövdes städas. Jag gick igenom allt.. och idag har jag varit lagom hispig ! Men det är väl bra.. Synd bara att jag ska skaka så hemskt i händerna. Men men! det går säkert över :D
Men nu kommer snart Ennie över o ska drickalite kaffe! så nu ska jag kila!
Puuusssssssss, längtar :D <3
Mm, det är inte att leka med och det är väl det jag ska passa mig för.. Eller ? Jo så är det.
Imorse kl 7 så vaknade jag av att jag fick ett sms av en speciell person. Det var det sötaste jag någonsin hört och jag är så glad att jag har kontakt med dig. Jag trodde inte människor som du fanns. Men nu ska jag inte säga för mycket.
Helgen har varit rolig men ändå lite speciell.. Jag tänker på dig !
Jag måste gå vidare med allt och det vet jag. Jag gick in i en period som jag aldrig varit i förut. Kärleken är blind, eller hur är det man säger? Well, den tiden är förbi... Den blinda tiden är förbi :)
Jag har skrivit mycket om att HAN betydde så himla mkt för mig o jag ville ha honom o jag var sååå kär. Men han ville inte ha mig. Iaf inte på samma sätt ! jag har förstått det för lääängesen och visst så tog det väl tid för mig att acceptera det. Men efter ett par månader så hade vi nog inte hörts på telefon nångång på kanske 2 månader. Då kände jag mig botad. Men ack.. Sen hände det att man ringde Och allt blev YIKES! Men det är lugnt nu! Nu kan jag prata med honom utan att hata mig själv. För Jag känner absolut Zero för killen. Visst så bryr jag mig om honom som vän, jättemkt. Men allt han gjorde.. det är oförlåtligt har jag kommit på. Ciao! Ses i sommar! :) Och förresten.. Om du läser det här ^^, så presenten du skulle få Var trots allt en tröja (: Men den var jättefin! Men nu har jag slängt den =p
Iaf..
Kärleken är underbar, eller hur? Hur det sticker i hjärtat när personen i fråga ska bort utan att säga vart personen ska då den egentligen kanske bara ska till sin farmor. Och hur man känner allti blod i hela kroppen vara virvlarunt och man blir yr för att människan är så vacker.
Men jag tror aldrig jag har upplevt äkta kärlek någongång. Men jag har faktiskt hela livet på mig! För att grunna på det nu, när man är 17, det är onödigt. En dag ser man den där speciella personen som bara får en att må bra. Den personen som får en att ligga sömnlös på nätterna och bara tänka på den. Den personen som får en att le bara av att finnas. (:
Nu ska jag sluta skriva innan jag dör här !
Jag tänker på dig, Du vet vem du är ! <3
Idag är det torsdag och det har varit den nionde dagen på APU:n! I början på dagen var det skitkul för allt gick som smort gräddmos! alla "reduceringar" blev pissbra och jag o sara hurrade o firade med en liten vals till musiken som hördes från fotostudion. Men sen när vi insåg att vi inte fick vara i fotostudion så mkt i morgon så dog allt vårat hopp om välfärd och välmående! Haha, vi började stryka kläderna och ta kort på dem.
- MEN DET ÄR FÖR LJUS PÅ MAGEN!
- Ja, jag vet det..
- Fixa?!
När vi väl fixat det så var det nåt annat fel ^^, Men vi fick ihop en 100 kort iaf. Och det var på TVÅ olika dräkter! YIPPI! sen gav vi seriöst upp när vi såg alla rynkor.. Men det är bara att fortsätta i morgon <3
Helgen blir nice. Imorgon ska jag hem o träffa pappa o farmor o mamma. Sen ska jag säkert träffa min bror också ! Jag ska ge han ett kg kiwi! Han måste friskna till ! :)
På lördag ska jag och Ennie åka upp till Falun o kolla på PrisonBreak o förmodligen äta störtgod mat! Så ska hon sova här o på söndag ska jag försöka åstadkomma nåt gott till sara på hennes 17års dag!
DUÄRSÅSÖT<3
Idag är det tisdag och som alla andra tisdagar så händer inget speciellt över huvudtaget faktiskt. Jag måste berätta en sak som är spännande.
Här om dagen såg jag det vackraste jag någonsin skådat. Det var av det motsatta könet och han hade mörkt hår, mörka ögon, fin hy, vacker hals...
Hela han var så otroligt vacker så ett tag trodde jag att jag drömde. Att det fanns så vackra människor trodde jag inte var sant, men nu vet jag. Myten är ingen myt längre :) Nu sitter jag hela dagarna och dreglar o väntan på att se honom igen ! <3
Jag är tom idag. Och jag måste få erkänna jag älskar den känslan, för det gör jag. Den är så oerhört vacker och självsäker. Jag känner mig vinnande men samtidigt förlorande och ljugande samtidigt som jag pratar sanning. Jag visar inget samtidigt som jag inte döljer något och tvärs om. Det är en ny känsla inom mig som håller på att bildas, Jag vet inte vad det är för något. Men jag känner igen det.. Det är ett välkänt välpirr som bara snurrar runt i mitt huvud samtidigt som jag mår illa av tanken.
Jag ringde dig igår, det gjorde jag. Och det kan jag ju säga var mindre bra. Det fick mig att kräkas. Pizza.
Det är det där bara DU säger som gör mig så svag att jag knappt vill äta. Jag vill knappt sova och knappt prata, sitta, stå eller gå. Du finns här, du finns i mig. Ständigt. Jag gillar inte känslan om du trodde det. Jag hatar det. Och ibland undrar jag om du säger de där orden bara för att få mig att må såhär...
Döda mig för det jag gjorde. Det är inte mänskligt.. eller är det det ? Men jag vet inte om jag är nån människa. Jag verkar mer vara något slags objekt. Nu spelar dom Paris Hilton - Nothing in this world på p3star. Jag tycker låten är okej.. Men det är bara för att allt som jag hör just nu omvandlas till suddiga ljud som leker arga lekar med mig i huvudet.
Jag vill bara tillägga att jag är väldigt kärleksfull och att mänskligheten håller på att elimineras <3
Att inte veta vad du gör eller vad du kanske kommer göra är en lättnad. Att slippa höra dig andas på andra sidan linjen är något som gjort mig ny igen. Jag glömmer dig aldrig, jag glömmer aldrig hur hårt du sårade mig samtidigt heller aldrig hur glad du gjorde mig. Du är speciell min vän. Men du är borta, glömd på ett sätt men på ett annat inte. Vi rann ut i sanden - du och jag.
När tiden var som knappast så sänkte du en kall,
När den kalle var sänkt så vann du min kärlek.
När den kalle gått ur förlorade du min respekt...
alla tomma ord, allt evigt snack
allt hopp om något, det sprack
Du retade mina känslor, alltid.
Jag glömmer dig nu.
Vi rann ut i sanden - Du och Jag.
