Vem är man, egentligen?
Jag har ägnat stor del av kvällen till att fundera på;
- Vem fan är man?
Helt seriöst, den frågan är ganska knepig om man tänker efter. Jag försökte få Kenny att hjälpa mig men han vägrar svara på frågor.
Vem man är måste ju egentligen handla om vad man gör, vad man gjort, vad man blivit utsatt för och vad man upplevt?
Varesig om det är traumatiska händelser eller helt enkelt bara bra saker.
Finns det då någon som verkligen ALLTID haft det bra? Jag tvivlar på det.
Man kan grubbla på sin uppväxt och tycka att man haft det så jävla dåligt men man vill inte prata om det för "det finns ju andra som haft det värre" - svar: ja, oftast.
Men samtidigt så är ju självömkan en del i att bry sig om sig själv, eller?
Vissa dagar stänger man in sig helt i sig själv utan att släppa någon på livet, ibland, för vissa, kan säkert dagarna bli veckor och veckorna bli månader och så vidare.
Jag är snart 20 år gammal och jag tror inte att jag kan svara på VEM jag egentligen är, inte ännu.
Vissa saker kan jag väl säga att jag vet att jag är, men vem vet, jag kan ju ändras radikalt på en dag.
När jag går hem på kvällarna så brukar jag fundera på 100tals saker.
Detta hände mig igår:
Jag var på väg hem, jag har ingen aning om vad klockan egentligen var, men hemåt skulle jag.
Det är inte långt, antingen typ 200-300 meter eller 500 meter.
Hur som helst så går jag och funderar på hur jag blir påkörd av en bil. Jag ser allting i slowmotion.
Jag är vid fullt medvetande trots att jag hamnat i koma och är på väg till ett sjukhus i ilfart. Jag hör mig själv säga i mitt omedvetna tillstånd "det var väl förjävligt".
Eftersom jag ligger i koma men kan tänka på allt så tänker jag på att jag varit glad de senaste dagarna, för att jag snart skulle fylla 20 år och massa roliga människor skulle komma på fika, vi skulle på kryssning och allt såg så himla roligt ut ett par veckor fram i framtiden, men istället blir jag påkörd av en jävla bil som inte kunde kontrollera sina bromsar ordentligt.
När jag vaknar upp ur mitt enormt djupa funderande så är jag inte utanför min port utan jag är någon annanstanns.
Det här är lite skrämmande då jag helt omedvetet bara vandrat förbi mitt hus.
Det här är sanning alltså, det var sjukt läskigt.
Jag kollade upp och såg att jag befann mig minst 2km hemifrån.
Jag skrattade lite lätt åt mig själv, drog i mp3-spelaren och började vandra hemåt igen.
Här fick jag ett litet svar på vem jag är; en vilsen, ganska obetydlig liten prick som inte vet speciellt mycket, fruktansvärt tankspridd och ganska dum i huvudet! :D
Nejni, nu ska jag ta och sova tror jag. Eftersom Kenny som sagt vägrar svara på mina frågor :)
Puss!
Alla som läser det här blogginlägget måste ta och se en film vid namn Lies inc.!
Den är ett mästerverk med alla extremt, enormt och rent ut sagt frenetiskt underbara och extravaganta effekter!
Den handlar om...
hmm...
En tjej, en kille.. eller var det två killar? (fler killar... typ bara killar.,. Men!!! man får se intima kroppsdelar på både män o kvinna!!!)
En tjej vars minne är raderat väcks till liv och ....
- Vad gör hon?
Hon springer runt bryter armen på en kille.
(filmen är typ norsk men dom pratar engelska, en svensk är med också..)
I alla fall så är "mickey" (en man som egentligen heter phil, namnet "mickey" har han för att han skyddar sin identitet med en "mickeymouse-mask") en knarklangare, en som jobbar med framställning av olika preparat och en spion av ngt slag. Han ska söka reda på den här tjejen som jag nämnde tidigare (hon som bröt armen av en kille och längre fram i filmen får superkrafter som gör att när hon skriker så exploderar människor)
"Mickey" har en syntetisk fru som gör hål i sina egna tänder och måste in på ett sjukhus eller något för syntetiska "människor". De syntetiska är egentligen inga människor utan dom är robotar. Men grejen är den att "Mickeys" fru är fasiken människa.
Det får han reda på när han smyger sig in i operationssalen och finner sin fru uppkuttad (hon lever trots att man ser hela hennes maginnehåll inkl. lever, hjärta, lunga osv. ) och hon säger "it hurts.." sen dör hon.
Mickey blir rasande och slår ihjäl en "läkare" med ett föremål. Först blir hans ansikte platt, sen filmar dom bort, sen filmar dom på "läkaren" igen då ser man mest det som ska lika hjärnsubstans på golvet.
Sen sticker mickey därifrån.
Mickey träffar den här tjejen han ska leta reda på., Dom rymmer från en nattklubb och sen har dom samlag i ett rött rum.
Under akten följer kommande repliker:
- say you that love me!!!
- I LOVE YOU PHIL AND IM THE ORGANEATER!!!!!! (med en inte alls skrämmande men fixad röst, typ som demoner lät på film för 600 år sedan)
sen ligger phil o kollar på tv. (mickey alltså...)
Sen drar han och kastar snöboll på en soptunna som sedan försvinner när tjejen kommer ut och säger ngt i stil med:
- Varför gick du bara? ville du bara knulla med mig sen sticka?
han kontrar med ngt i stil med:
- du tog ju det första steget!
(vad fan är han van att tjejer vrålar "im the organeater" när han har sex????)
sen händer typ ingenting, kanske sket i att kolla, men det slutar med att Phil/mickey hamnar i internet och ska föralltid stanna där. Så dit kommer han, alltså verkligen in i internet. (så jävla wierd...)
Sen kommer tjejen dit, dom har sex i internet, hon är en bomb som utlöstes när han sa att han älskade henne.
Alla dör, historien börjar om och hon har en robotbebis i sin mage! :)
(det bästa av allt är att rätt som det är så säger hans chef "du ska dömas till dödsstraff för knarklangning..... (verkligen punkt, punkt, punkt.... och mord!)
Nu har ni väl sett filmen i era hjärnor iaf ? =)
Tycker ni att det är rörigt skrivet och ni fattar absolut ingenting av vad filmen handlar om så har jag lyckats.
För man fattade absolut noll av hela filmen från början till slut!
SE DEN!!!
pöss
Tisdag, idag!
I fredags var jag, brorsan, larsson, sofie, lotta, spannen, hare och dan (sry om jag missat ngn) på Backyard babies och hoppade runt o störde folket som faktiskt var intresserade av musiken.
Det var grymt jävla roligt! (ursäkta...)
Det var så grymt kul så att jag kom hem med en blå arm och en blå fot UTAN att jag ens kännt något. Upptäckte det på söndagen när jag vaknat upp ur dimman. (ja det tog mig 2 dagar..)
I lördags så vaknade jag upp i brorsans soffa och mådde inte allt för bra, men väckt hade jag blivit av en ÖVERGLAD Deli, tyckte jag. Hon var säkert som vanligt, men jag var apbakis och ej på humör, så det gick ut över henne. Men hon vet att jag älskar henne för det, så det var ju egentligen skitsamma! ;)
Lördagen tillbringades iallafall i Marieberg med IKEA och diverse andra affärer.
Jag inhandlade inte allt för mycket, lite ljus och sånt småplock som vanligt! Men så hittade jag en jättefin kjol på köpcentret som jag köpte också, så jag gick ju inte tomhänt därifrån iallafall, och det är väl det som är meningen kanske.
Vi var hemma i ludvika vid kl19 någonting, minns inte vad jag gjorde resten av kvällen, jag tror jag käkade godis och sov.
I söndags så var jag på Rusta och Elgiganten med Parker och det var säkert trevligt. E Kommenterade mitt hår: "Vad långt hår du har Jennie" - No kidding?! ;P haha. Gullig.
Senare den dagen om jag inte minns fel så kom Sara över, sen Deli också, men jag är inte helt 100 på den, och det spelar fan ingen roll alls haha.
I måndags, det vill säga igår, så var jag på arbetsförmedlingen kl 09 helt i jävla onödan, jag HATAR arbetsförmedlingen, enligt mitt tycke så är dom inkompetenta skitarslen som sitter o kostar pengar helt i onödan.
Well(s), kom i alla fall upp i tid och gick till S och hämtade papper att fylla i! (skitskoj)
Men hade en trevlig förmiddag med Sarisen i alla fall och det var det garanterat värt.
I dag så vaknade jag vid halv 9 eller något och gick upp, käkade frukost, kollade på tvshop, Deli kom hit en koooortis, gick igen, kom igen, skrämde livet ur mig VÄLDIGT mycket då hon bara helt plötsligt stod i min hall???!! Jag tror hon är konstig! Sen åkte vi och handlade, Hon bakade, jag kolláde på, vi käkade glass o annat skit.
Sen NU har vi äntligen kommit till dagens höjdpunkt.
Dagens:
Deli läser ett recept på snickerscupcakes...
Jag läser också...
Jag säger "uuh, banan i ?
Hon säger "Det kan uteslutas!"
Jag säger "mehn, sandra, det är ju banan I snickers"
Hon säger "Vaah, är deet ???" (skitseriös)
Jag börjar asgarva
Hon säger "meh.. neej, det är det inte"
HAHA, DÄR har vi en sann blondin! (men hon är inte blond.. hmm) ;)
Nåja, nu har ni smyggluttare en uppdatering om vad som hänt i mitt liv, kul va?
Förmodligen inte.
Puss på dig <3
i lördagskväll började luffen. haha dock blir det väl en kortvändig, men i alla fall.
Åkte till Stockholm i lördags och var där ett par dagar, åkte till örebro igår utan att ens ha säkert att jag hade sovplats någonstans. Det löste sig igår i alla fall, idag blev det värre, så fick låna brorsans soffa även om han inte var överpigg på det :P Kan bli värre imorn dock, haha.
Vet inte riktigt vad jag gett mig in på nu känner jag. Visserligen är det väl bara att gitta hemåt, men ska på backyard babies med alla här på fredag så jag måste ju nästan vara kvar.
Äh det ordnar sig :)
Nu vill jag sova, men brorsan har somnat i soffan.
Segt..
Puss.
Jag har egentligen inte mycket att säga.
Jag har en liten fråga som ni antingen kan svara på (Ni som läser verkar inte pigga på kommenterar dock...??) eller bara fundera på.
När man blir utnyttjad, vi säger det vanligaste. En tjej gillar en kille, killen ville visst bara sätta på henne medans hon kanske hade tänkt något annat, eller tvärs om.
Andra situationer som när man kanske har praktik någonstanns och man hoppas och hoppas på anställning, dagen kommer och du frågar och dom säger "NEJ", och ber snällt om att du ska fortsätta "praktisera" hos dem, utan betalt.
När BLIR man utnyttjad och när KÄNNER man sig bara utnyttjad?
Var går gränsen?
Är det rätt att utnyttja folk hursomhelst?
----->Vill bara påpeka att det här är inte riktat mot någon. Jag har varesig en baktanke eller någon annan elaktanke som helst med det här inlägget.
Jag satt helt enkelt bara här och funderade ! <----
Snälla, svara bara. Åtminstone tänk på det.
"Det klär dig inte att vara svartsjuk!"
- nej det klär inte dig att vara en stor idiot heller, men vad kan vi göra åt saken?
Vad ska man göra åt allt?
Brorsan ska flytta till en herrgård nu snart, kommer bli riktigt bra, så jävla fint hus. Herrgården är såpass fin att man skulle kunna tänka sig att idka samlag med byggnaden! SÅ illa är det.
Synd bara att den ligger i hallsberg istället för örebro tycker jag. Men jag ska väl förmodligen flytta till örebro själv så jag får väl se det så ;P haha.
I helgen blev det en tvådagars och det är inte hälsosamt.
Nu ska det bli ett x antal vita veckor framöver, allt går ju bara åt käppen ändå.
Förlåt för att jag förstörde din kväll igår.
Jag vill flytta härifrån nu så jag kan sluta se tillbaka på allt hela tiden.
