Att inte veta vad du gör eller vad du kanske kommer göra är en lättnad. Att slippa höra dig andas på andra sidan linjen är något som gjort mig ny igen. Jag glömmer dig aldrig, jag glömmer aldrig hur hårt du sårade mig samtidigt heller aldrig hur glad du gjorde mig. Du är speciell min vän. Men du är borta, glömd på ett sätt men på ett annat inte. Vi rann ut i sanden - du och jag.



När tiden var som knappast så sänkte du en kall,
När den kalle var sänkt så vann du min kärlek.
När den kalle gått ur förlorade du min respekt...
alla tomma ord, allt evigt snack
allt hopp om något, det sprack
Du retade mina känslor, alltid.
Jag glömmer dig nu.
Vi rann ut i sanden - Du och Jag.