Jag vet inte hur man kan bli arg bara av att se någon.
Bli så arg att hela kroppen nästan skakar.
Bara av att ens höra namnet blir jag helt sjukt irriterad och vill bara slå något.

Det enda du vill egentligen är att visa upp ditt underbara liv, jag spyr!

Ooooaaahhhh vad jävla arg jag är, rent ut sagt förbannad!
i och för sig inte bara på det,  men det bröt ut en hel jävla del frustration.

Jag hatar att känna såhär egentligen.
Jag har gått runt ett par dagar och varit smått irriterad på minsta lilla (nej jag har inte mens) och har nästan suttit o grinat av ren frustration bara helt rakt upp och ner.
Och tanken på att jag är såhär mot mina vänner också gör mig ännu mer frustrerad och jag känner verkligen hur patetisk jag är.
Men jag slår vad om att alla känner igen sig i det här. Det är bara såhär ibland och det går inte att hjälpas.
Jävla PMS-kärring är jag, även fast jag inte har mens haha. PMS PMS PMS PMS.. aja.. haha.

Det är dock mycket som händer just nu, mycket som jag verkligen inte orkar med.
Jag har inga pengar kvar och det är två veckor kvar tills jag får pengar igen.
Jag får inget jobb hur mycket jag än söker.
Jag är trött på att människor aldrig kan säga vad dom vill.
Jag är trött på att hoppas.
Jag är väldigt trött på att sakna.
Jag är trött på mig själv som människa på grund av hur jag beter mig.
Jag är fundersam över mitt val om att börja plugga i 3.5 år.
Jag är trött på att tänka.
Jag är trött på att bo i Ludvika (Trött på sverige rent allmänt.. sug nåt moderatfittor)

Nu vet ni det.

Jag är trött på att inte vilja prata med någon om hur det är.


Nu blev det en väldigt patetisk blogg. Men det bjuder jag på, det var fan längesen :P

(Och till dig/er som påstår sig veta att jag o sandra skulle vara osams? Dra över dig/er något gammalt...)